Valla – Skidprepp

Örjans Skidskola är inte inriktad på vallaservice. Förresten så är nog ordet valla lite på dekis.

• Förbud mot fluorcarbon i vallan har nyligen införts.
• Vissa har helt dissat alla former av glidparaffin och de är allt oftare långt upp i resultatlistan.
• Stighudar, nya spannkurvor och flyttbara bindningar håller på att ersätta fästvallan. Utvecklingen på området går fort.

Jag har ett visst intresse för prylarna. Men jag tror inte att jag har varit ”valla-nörd” bland andra längdåkare. På senare år har jag ändå intresserat mig för att med minsta möjliga arbete och kostnad ha rimligt bra ordning på skidorna. Därför har jag här en sida med info, så att du kan komma väl förberedd till teknikträningen. Naturligtvis hjälper jag till med dagens fästvalla – det ingår alltid i Örjans Skidskola, men jag lägger hellre tiden tillsammans med dig i spåret.

Jag fokuserar här på att du ska få till bra skidor för träning och jag delar med mig av mina erfarenheter. Jag går inte in på tävlingsvallning här, det är redan en alltför lång text. Vallatipsen längst ner bygger på mina egna erfarenheter och favoriter. Eftersom jag vallat sedan 80-talet och inte är nischad på valla, kan jag ha missat nyare vallor som borde gå in på listan. De vallor jag både använder och rekommenderar är ofta beprövade och mindre svindyra.

Fetmarkerat är mest grundläggande – Kursiverat är lite mer överkurs eller nörderi.

Material-lista för vallning

• Vallaställ / vallningsprofil. Ja, köp innan du lackar ur totalt på vallning med två köksstolar……… varför inte bygga själv?
• Skrapa i metall att ta bort fästvalla med. Skrapan med en kork på bilden är min favorit, men även japanspackel fungerar mycket bra.
• Swix skapa (som tidigare fanns i klistertuberna). (Används för att ta bort fästvalla och framför allt för att skrapa bort paraffin, glidvalla alltså, från styrskåran).
• Vallaväck. Lacknafta eller fotogen fungerar lika bra.
• Insektssvamp för bilen kan underlätta vid rengöring av fästvalla.
• Torkpapper. Toapapper funkar, hushållspapper är bättre och torkpapper är ännu bättre. Jag använder Biltemas torkrulle för 19 kr.
• Plastskrapa (Sickel för att skrapa bort glidparaffin). Sådan för vindrutan funkar bra. Jag brukar vässa plastsickeln med en fil när den blir slö.
• Nylonborste. Kan vara en större nagelborste, men en för skidor är bättre (större). För att borsta bort glidvalla ur belaget.
• Sandpapper cirka 80-120 för att rugga fästzonen.
• Vallajärn eller gammalt strykjärn (Bomull – cirka 2 prickar).
• Grönduk. Fibertex. Vanlig 3M eller den gula disk-svampen med grön duk fungerar också bra.
• Stålsickel exempelvis Swix eller från bygghandeln (eller ett hyveljärn som vässas med diamantbryne, se ”skidpropaganda” på insta).
• Rilljärn för linjära riller. Swix fungerar bra. Rillstål 0,5mm, 1mm, 2mm. Ett bra alternativ är vanlig gängstång, M3=0,5mm, M5=0,8mm, M8=1,25mm, M14=2mm kolla in @skidpropaganda
• Syntetisk vallakloss. Nej, inte gammal i kork – den river inte tillräckligt i vallan.
• Antingen varmluftpistol eller gasolbrännare. Tips är Biltemas brännare med piezotändare för 175 kr. Hårfön har jobbigt låg effekt, men kan användas med mycket tålamod.
• 5 burkvallor & 3-5 klister
• 2 glidparaffiner utan fluorcarbon. Exempelvis en Gul och en Lila. Dessa är mest för rengöring.

1. Kolla Fästzonerna

Först! Innan du gör rent – kolla fästvallan!
Var har fästvallan slitits bort?
Var finns släpmärken från snön?
Var finns tryckmärken från snön?

Där fästvallan slitits bort finns ingen anledning att lägga fästvalla nästa gång.
Där det finns mycket släpmärken efter snön ska du vara försiktig med att lägga fästvalla – inte alls eller mycket tunnt.

Den optimala klassiska skidan har en lång zon där du har tydliga tryckmärken från snö i fästvallan, men inga släpmärken från snön.
Kolla dina markeringar av fästzonen, och ändra markeringarna vid behov. Testa dig fram till optimalt glid med bra fäste.

Kontroll av fästvallan innan rengöring. Fotocred: pantertanten.nu

2. Rengöring

Rengöra Fästzonen – Vallade skidor (burkvalla eller klister)

1. Använd metallskrapa, exempelvis japanspackel eller swix-skrapa och ta bort merparten av fästvalla/klister. Skrapa med cirka 45 grader vinkel.
2. Rengöring med vallaväck/lacknafta/fotogen. Använd papper och/eller svamp.
3. Torka torrt.

Tejp tas bort med särskilt lösningsmedel. Det tar alldeles för lång tid annars.

Rengöra Glidzonen

Om det är mycket gammalt klister och smuts på glidytorna – Torka försiktigt med papper lätt fuktat med vallaväck och torka sedan torrt. Ja, det fastnar fästvalla i snön, som sedan fastnar på glidytorna.

Bästa sättet att rengöra skidornas glidzoner är att bara värma ett gult/mjukt paraffin och skrapa/torka bort paraffinet innan det kallnar. Smuts blandas med paraffinet och den mesta av smutsen flyter upp i paraffinet. Torka medan belaget ”svettas ut smuts”. Borsta rent med nylonborste. Jag lovar att klisterresterna försvinner bäst med denna metoden.
Vissa föredrar att sickla skidorna rena med en stålsickel. Det hävdas att skidorna kan sicklas på detta sätt hundratals gånger, och det håller jag med om. Men, ett par skidor som man endast kan åka med ett par hundra pass slits alldeles för fort, så jag rengör oftast med paraffin istället.

3. Preparering av glidzonen

Överkurs: Stenslip och sickling.
Någon gång ibland kan det behövas nytt fräscht belag för att det ska gå fort i spåret. När du åker skidor, så lossnar små trådar av belaget och bildar en luddig yta som bromsar lite – det svarta belaget ser lite grått ut när det är rengjort och torrt. Lämna då in rengjorda skidor för stenslipning. Om du är säker på handen, kan du köpa en vass stålsickel (Swix) eller använda ett hyvelstål/SP-metoden och sickla av ett tunt lager belag (kolla @skidpropaganda). Mer överkurs är att köpa specialsicklar, ibland dyra. Tror dock inte att det går fortare med dyrare sickel. Viktigt att inte sickla bort massor av belag genom att trycka med hela sin tyngd så att långa och breda plastspån reser sig rakt upp i 30 cm höga torn. Så lärdes sickling ut på 90-talet.

Sickling kräver viss träning. Du behöver ett par skidor att öva på. Sickla inte fin-skidorna utan övning. Om skidorna är helt plana så är det lättare att sickla. Stenslipning gör dina skidor helt plana. Därför lämnar jag in mina skidor för stenslipning ibland och det har jag gjort sedan 1990 när Torgny Mogren tog den första stenslipen till Sverige. Redan 1990-91 insåg jag att stenslipade skidor som blivit luddiga kan göras snabba med hjälp av stålsickel. Bara att försiktigt skrapa bort det luddiga på belaget.

Efter att du sicklat eller stenslipat kan du borsta belaget med fibertex (grön duk). Sedan kan du valla skidorna med glidvalla (om du vill). Den som vill fördjupa sig i strukturer kan göra det och få bättre glid. Den som inte vill fördjupa sig drar lite med rillverktyg på ca 1mm. Swix rilljärn funkar bra eller använd gängstång M5+M8 enligt @skidpropaganda.

Mer Överkurs: Debatten om glidvalla
Det har blivit populärt att inte glidvalla, utan bara stålsickla belaget och rilla direkt. Metoden är framtagen som en reaktion på dyra, miljöfarliga & hälsovådliga vallor. Miljöaspekten i detta är superbra eftersom fluoret är skitdåligt – ett attans miljögift som det är hälsovådligt att valla med. Några av förespråkarna för denna metod säljer svindyra stålsicklar och rilljärn istället :-). 

Det finns visst vetenskapligt stöd för att inte använda valla. Prova gärna. Min erfarenhet är att det fungerar bra och ofta ger bra glid, särskilt i riktigt vinterföre med finkornig snö och minusgrader. Jag har inte hört att metoden används särskilt mycket i långloppsteamen och världscupen. Vi kan vara säkra på att det har testats av valla-teamen. Nej – teamen är så klart inte köpta av fabrikanterna, så mycket pengar finns inte i branschen. Så, glidvallor kan vara bra, men kanske inte alltid i alla sammanhang. Jag använder mest paraffin utan fluorcarbon vid träning och rengöring. Glidparaffinet verkar vara en den bästa rengöringsprodukten för glidytor när belaget är smutsigt. Jag har dessutom märkt att skidorna verkar blir luddiga (gråa) fortare utan paraffin, men mitt vetenskapliga underlag är helt subjektivt.

Debatten mellan vallare och de som inte vallar kan ofta bli ganska polariserad. Intressant eller störigt – välj själv.  Jag har noterat att det är ologiska signaler från båda lägren. Det handlar ofta om smuts som fastnar i paraffinet.
– Vallaskeptiker säger att smuts fastnar i paraffinet när man åker med vallad skida, det verkar rimligt. De säger vidare att smuts inte fastnar i glidvallan när man vallar/rengör skidan. Det kan också vara sant, men påståendena verkar motsäga varandra.
– Vallafabrikanter och förespråkare säger att smutsen fastnar i paraffinet när man vallar/gör rent, men inte när man åker skidor. Det kan också tyckas vara en motsättning.

Kanske ligger det någonting i båda påståendena om glidvalla. Jag jämför med vaxet på bilen. När jag polerat bort allt överflödigt wax håller sig lacken ren längre och vattnet pärlar sig. Om jag missat i poleringen, blir waxet snabbt mycket smutsigt.
Därför är jag övertygad om att det inte finns några enkla sanningar här. Jag använder båda metoderna och jag vallar finskidorna för att inte slita för mycket på dem. Rengöring  glidvalla sliter mindre på belaget än sickling.

Såhär gör du för att glidvalla:

1. Efter rengöring, borsta belaget i åkriktningen med fibertex, några drag. (Det tar bort ludd från belaget).
2. Smält på paraffin med vallajärn eller strykjärn på glidzonerna. Värm, jämna ut paraffinet.
3. Låt paraffinet och skidan kallna.
4. Sickla bort allt synligt paraffin. Börja med styrskåran genom att använda en Swix-skrapa. Fortsätt med det plana belaget, med en plastsickel (bilskrapa för vindrutan).
5. Borsta glidytan med nylonborste så att allt paraffin försvinner.
6. Om du vill, kan du lägga struktur i skidan med ett rill-järn. Jag rekommenderar antingen vanlig gängstång eller Swix rilljärn som kom på 80-talet. Det fungerar jättebra för nästan alla fören och dessa linjära strukturer är mycket universal.

Glid-vallor/paraffin
För träning och motion behövs max 2 olika glidparaffiner. Exempelvis en lila och en gul. Det går att köpa ett kilo SkiGo glidvalla för 500kr. Det kallas ofta för verkstadsparaffin eller liknande. Det innehåller ingen fluorcarbon och är samma vallor som användes för tävling långt in på 90-talet. Dessa vallor är skonsamma mot belaget och de är billiga. Skillnaden i glid mot nya, dyrare vallor är ofta knappt mätbar och ibland är dessa äldre vallor snabbare. Tre-4 pers kan dela på två paket och ha glidvalla för flera år till lägre pris än om alla köper två paket med 50g valla.

Förpackning med 1 kg lila glidparaffin och lite gult oxå. Om du ska välja – köp lila!

4. Vallning av fästzon

Förberedelse – Rugga fäst-zonen.
Efter rengöring och glidvallning ruggas fästzonen med sandpapper, grovlek cirka 100 för att vallan ska fästa bättre mot skidan. Ruggningen är viktigt när det är grovkornigt och is som sliter hårt på vallan och du ska åka långt. Ruggningen är oftast helt oviktigt vid ren nysnö eller finkornig snö. Detta behöver ofta inte göras så grundligt om det är ruggat sedan tidigare. Slipa bara fram och tillbaka längs skidan tills belaget är lite uppruggat. Om du har fått glidvalla i fästzonen – ingen fara, men försök att undvika det så att fästvallan stannar på skidorna.

Eliten åker ibland på ”ruggade skidor” eftersom den ruggade ytan fäster mot vissa sorters ny och finkornig snö. Detta görs alltid på ett mjukt par. Särskilda preparat används för att slippa att snö och is ska fastna på skidan (”fryser i”). Ruggade skidor är normalt ingenting för motionären.

Vallning med burkvallor
Grundvax kan användas när det finns lite grovkornig snö eller is i de annars finkorniga spåren. Då riskerar annars burkvallan att lossna efter cirka 10 km. Ett tunt lager grönt i botten är bra om du ska åka långt i nysnö eller finkornig snö. Lägg på grundvax alternativt en grön burkvalla. Värm vallan med varmluftspistol, vallajärn eller gasolbrännare. Klossning för att jämna ut. Låt kallna.

Lägg sedan 3-4 lager av dagsaktuell valla. Ganska lätt på handen och långa drag med vallaburken. Du stryker ut vallan med vallakloss mellan varje lager, så att du inte har så stora klumpar på skidan. Små klumpar är nästan oundvikligt. Tänk på att bygga pyramid av vallan. Första och andra lagret lägger du på hela fästzonen och sedan lägger du lagren lite kortare, så att vallan formar en pyramid. Om du är intresserad av hur pyramiden ska byggas, så kan du klämma ihop de rengjorda skidorna med belag mot belag. Där spannet har mest springa mellan skidorna, lägger du mest valla.

Antal lager får du en känsla för med erfarenhet, mest baserad på skidparets hårdhet. Vissa mjuka kallföres-par börjar bromsa omotiverat mycket redan efter 3 tunna lager, medan ett hårt par med högre spann kan behöva 10-12 lager. Om din teknik brister lite, kan du ha behov av fler lager.

Om du klossar ut vallan noggrant kan det hända att du upplever att vallan inte fäster. Lösningen är ofta att lägga på sista lager och bara klossa mycket lätt – det är ofta som att gå ner ett halvt steg mot något mjukare valla.

Vallning med klister
Först tunt lager grundklister om det är isföre eller om du ska åka långt. Ska du åka mindre än en mil behövs sällan grundklister. När det är varmt med mjuk blöt snö, och du kör med mjukt klister behövs sällan grundklister. Enklast är klisterspray (base) eftersom det inte behöver värmas. Lika bra eller bättre är grönt, blått, eller särskilt grundklister. Lägg på lite grundklister – Värm ut (med varmluftspistol eller gasolbrännare) och jämna ut med tummen. Grundklistret ska vara så tunnt som möjligt om skidorna är lagom hårda i spannet. Grundklister kan också användas för att bygga upp tjocka lager av valla om skidorna är mycket hårda.
Låt kallna, gärna ute.

Lägg dagsaktuellt klister på grundklistret eller direkt på det ruggade belaget. Fiskbensmönter är en bra metod för att ha koll på hur tjockt klisterlagret blir. Lägg ett tunt fiskbensmönster och värm försiktigt och tumma ut klistret. Fiskbensmönstret är dessutom bra för att det är lätt att tumma ut klistret.

Lila och universalklister behöver värme för att kunna tummas ut, men rött och silver kan tummas ut utan värme. Det är ofta bra att lägga lite tjockare i mitten av fästzonen eftersom luftfickan oftast är lite större på mitten av spannet.

Låt kallna några minuter innan du börjar åka. Klister behöver inte klossas. Tummen torkar du av hjälpligt med papper och sedan sätter du på dig handskarna. Klistret verkar därefter försvinna om du åker en timme och svettas.

Överkurs: Blandföre – ”Täckt klister”.
Ibland är det svårt vallningsföre. Finkornig snö blandas med grovkornig snö och ibland har vissa partier av banan finkornig snö, medan det är is på andra delar. Ofta blir finkorniga spår glansiga nära nollgradigt. Lösningen är ofta att valla med både klister och kallvalla – ”täckt klister”. Nej, det är inte så svårt att valla detta, det svåra blir att få till lagren med rätt tjocklek, så att den yttersta vallan får rätt konsistens.

1. Rengör skidan och rugga fästzonen.
2. Grundklister behövs oftast inte i dessa fören. Det är klistret som blir grund.
3. Lägg ett tunt lager klister. Ofta lägger man ett lila klister eller ett universalklister för växelföre med nysnö.
4. Låt kallna utomhus i ca 5 min eller tills skidan och vallan är klart kallare än burkvallan du har inomhus.
5. Lägg på tre lager burkvalla enligt dagens temperatur. Klossa ut burkvallan bara lätt och lite. Om du klossar hårt eller för mycket riskerar du att få upp för mycket klister i ytan.

Denna vallning är mycket universal och därför vanlig i långlopp. I Vasaloppet är det ofta nysnö och kallt vid starten, och grovkornigt efter Evertsberg. Då är det vanligt att välja ett par skidor med hårt spann. Klistret kommer fram efter flera mil i nysnö och några kilometer i grovkornig snö, så denna vallning brukar därför fungera bra i Vasaloppet.

En annan klassiker är den s.k. ”finskvallan”. Vid fallande nysnö och noll grader är det inget som fäster och allting som fäster ger ifrysning. Tunt med lila klister, därefter täcker man med 3-4 lager blå extra. Tjockleken på de olika lagren är helt avgörande.

Ibland använder man burkvalla ovanpå klister bara för att få mer ”släpp”, alltså mindre broms av klistret och därför bättre glid. Då kan det vara nödvändigt att riva upp ganska mycket klister genom burkvallan med syntetkorken för att få fäste.

Tejp – Ett bra alternativ.
Tejp fungerar ofta, ibland mycket bra, och ibland inte alls. Jag diskuterar här den ursprungliga tejpen som togs fram för att vara mycket universal. Senare har det kommit kall-tejp, som jag aldrig haft anledning att testa, eftersom vanlig kallvalla på burk är lika enkelt och bättre än kall-tejpen.

Tejp fungerar som bäst vid blandföre, någon eller några minusgrader, med lite finkornig snö som frästs ihop med gammal is och grovkornig snö. Kanske lite torr drivsnö på vissa delar av banan.

Den fungerar bra i finkornig snö ner till cirka minus 5.
I ”blå-extra-före” och kallare går tejpen likvärdigt med många skinskidor.

Tejp fäster inte alls i blöt snö, exempelvis när det behövs mjukare klister som universal, rött, silver.
Det kan frysa i tejpen, men det är mest vid det allra svåraste noll-föret. Det kan även frysa lite is i tejpen om det är finkornig snö och mycket torrt och kallt, men det går oftast att skrapa bort, till exempel genom att köra över en liten granruska eller kompisens skidor.

Därför är tejp ett superalternativ för dig som har minst två par skidor för träning. På hösten vallar du upp ett par skidor med tejp och ett par med klister – sedan kan du bara skrapa bort felaktigt klister och komplettera klistret. Om du har tre par träningsskidor så kompletterar du med ett par som du kan köra lite hårdare burkvalla på. Genom att ha två eller tre par träningsskidor som kan vara igång hela säsongen, så kan man med hjälp av tejp komma undan vallningen lika lätt som med skinskidor.

Tejpskidorna har fungerat flera säsonger, jag glidvallade flera gånger utan att ta bort tejpen. Mot slutet av första säsongen blev tejplagret för tunt och jag började få svårt att få fäste. Då lade jag på ett lager tejp till, och åkte ytterligare två säsonger på den tejpen utan att röra den.
Om dina skidor är hårda, kan två eller tre lager tejp behövas. På mitt tejp-par måste jag lägga två lager tejp precis under foten, i ”den lilla fickan under bindningen”, där det brukar vara ganska tjockt med valla kvar även efter flera mil.

4 Beprövade Burkvallor

Burkvallor används när det är minusgrader och finkornig snö eller nysnö. Finkornig snö har aldrig blivit våt av regn eller plusgrader. Finkornig snö har fortfarande kvar formen av snöstjärna när du tittar nära. Nysnö har de mest komplexa och karaktäristiska snöstjärnorna. Även i minusgrader faller de små kristallerna sönder efter några dagar, och då kallar vi den för finkornig snö. Finkornig snö är inte ”omvandlad” till isklumpar i plusgrader.

Ett bra alternativ till mina tips nedan är att köpa valla från en tillverkare och följa deras serie. Exempel på bra serier: Toko burkvalla och även grip-spray. Swix VR-burk & KX klister. Skigo burkar och några klister. Rode har bra bredspektra-klister och burkar för nysnö. Rex klister & Progrip-burkar. För mig personligen är Rex klister en favorit eftersom de är slitstarka och fungera mycket bra. Många ger vallatips i swix-termer. Om du vill hitta bra vallor – lyssna på elitåkarna – dyrt med ofta bra.

– Grundwax, tunt lager i botten.

– Swix Blå Extra eller VR40. Används i kallföre. Cirka -4 grader och kallare. Rode Blå Super är ett alternativ och är oftast bättre i nysnö, lite mjukare – funkar i lite varmare, men glider ibland lite sämre i det vanliga blå extra föret.

– Swix VR 45 eller Rode Lila Special Multigrade. Används när det är lite varmare än blått före, när blå inte fäster. Fortfarande ny eller finkornig snö och kall snö, ej våt snö. Multigrade kan ta lite på glidet, men ger ofta fint fäste.

– Swix VR55N. En lila burk, bra när spåret börjar bli lite (men inte mycket) blankt i nollföre.

– Skigo orange (hette tidigare gul special). Problemlösare. Fungerar ofta i nollföre och blanka spår utan att frysa i. Går att användas vid nysnö som kan vara ganska våt och när lila inte fäster. Fungerar även på grovkornig snö, så den fungerar ofta i blandföre – ibland ett alternativ till täckt klister, men räcker inte alltid för att få fäste. När de lila vallorna inte fäster kan man lägga ett tunt lager orange och täck sedan med lila multigrade – det blandar sig.

– Fler bra burkvallor: Rode blå multigrade. Röd Toko burk. Gul Toko Burk. Toko har också ett bra, rött spray som är bra att ta med sig ut i spåret om burkvallan för dagen inte fäster. .

Klister – Säkra Klassiker

Klister används när burkvallorna inte längre ger fäste. Det händer när nysnö eller finkornig snö blir blöt av regn eller plusgrader. Det blir då våt nysnö eller våt finkorning snö och ett klister behövs för att få fäste.

Det behövs också klister när blöt snö fryser och blir isig, eller grovkornig. Grovkornig snö känns igen på att den har förlorat sin snöstjärneform och har blivit mer som små isbitar.

Klister används var för sig eller i olika blandningar, exempelvis 50/50 eller 70/30. Ännu vanligare är att lägga en bas av det hårdare klistret, tumma ut det och sedan petsa med några klickar av det mjukare. Exempelvis bas med lila spetsad med några klickar universal.

Klistrens hårdhet med hårdast – kallast först är oftast:
Grön/grund – Blå – Lila special – Lila – Universal – Röd (- Gul).
Dessutom är de flesta klister optimerade för antingen
– grovkorning snö (is) eller
– växelföre där även finkornig snö kan fungera utan att det fryser lika lätt.

Fotocred: pantertanten.nu

– Om du bara ska ha ett Klister: Start Universal Wide (se bilden ovan). Bra i s.k växelföre, eftersom det klarar ett brett spektrum av olika snötyper, ibland även nysnö. Det fryser inte i lika lätt som de flesta andra klister och är ofta en räddning i växelföre, exempelvis om det snöar på högre delar av banan och regnar på grovkornig snö på lägre höjd. Det är ofta en räddning nära noll, antingen som rent klister, eller täckt med lila eller blå burkvallor. Det fäster inte när snön är helt genomvåt eller när is-spåret är fuktigt. Bra som bas att blanda andra klister i.

– Ditt andra klister är ett rött klister: Antingen Rex Rött eller Rode Rossa. Min personliga favorit är Rex röda. Används när snön är helt genomvåt. Blanda gärna i lite silver om du har när det är genomblöt snö. Några få klickar med rött klister i en bas av universalklister fäster oftast bra. Med Rött klister kan du alltid få fäste, även i slask och knädjupt vatten.

– Ditt tredje klister är antingen Rode Universal Multigrade, eller Swix Universal WM K22, eller Rex Gold. Välj Rex om du oftast åker på konstsnö. Detta klister använder du vid riktigt halt isföre eller vid grovkorning snö som är antingen isig eller till och med ganska våt. Du blandar ofta något av dessa klister med rött, lila, eller silver 50-50 eller annan mix. Några klickar av ett av dessa universalklister i en bas av lila klister är en klassiker.

Ditt fjärde klister är ett paket med dessa tre:
– Ett lila klister. Rex eller Rode eller Swix KX45. Används vid isföre, ofta kring -5 men även vid växelföre, ofta toppat med lite universal. Fungerar även som grundklister för rött och silver, även om lila special klister är bättre som grund.
– Ett Grundklister. Grundklister-spray fungerar oftast bra och är snabbt/enkelt. Grönt klister funkar bra som grund. Många gillar Tokos gröna base-klister. Min favorit är Rode Chola som är den som fäster bäst i skidan. Chola kan behöva värmas lite innan man lägger på nästa lager, för annars kan det mjukare klistret lossna från chola-grunden. Vid mycket aggressiv is, kan man lägga ett tunnt lager rode eller swix grönt eller blått mellan chola och dagens blandning för att binda ihop chola med annat klister.
– Ett silverklister. Swix eller Rode. Används ofta tillsammans med rött klister när det är mycket vått, för att hålla mikro-smuts borta och för att det ska släppa (glida) lite bättre.

Klistervallor man oftast inte behöver:
– Gult klister. Jag har använt det en enda gång, när jag inte tyckte att jag fick fäste med rött/silver, men den dagen var jag kraftigt ur form, och andra fick fäste med rött/silver, så det var nog mig det var fel på den dagen.
– Blått och grönt klister i södra Sverige. Fantastiskt bra vid is och kallt. Men jag har bara tävlat på blått klister en eller två gånger. I sådant före har jag alltid tränat på lila klister, som är tillräckligt bra, och lite mer allround. Dock är det blå rex-klistret mycket bra i sitt före, och funkar bra som grund, så det får vara kvar i valla-boxen. Jag har även grönt i boxen, men bara för grund.
– Lila Special klister i södra Sverige. Många använder det som bas och blandar i universal K22 eller multigrade. Också bra som grund för rött eller blandningar med rött. Jag använder det sällan i södra Sverige.

Ja, det går lika bra med päls-skidor