Skateskidor

Välja och Köpa Skateskidor

Uppdaterad 2026-02-18

Bra skateskidor glider lätt i steget oavsett vilket tryck som läggs på skidan, och de går stabilt även när underlaget är hårt och ojämnt. De ska vara tillräckligt mjuka för att kunna liksom flyta i mjuk snö och de ska fjädra fint i steget utan att nypa fast i snön – så att all tryckande kraft också blir framåtdrivande kraft. 

Bra skateskidor är lagom vridstyva för att ge bra sid-grepp vid kantning, och är samtidigt inte så hårda att de blir stötiga att åka på eller gräver sig ner i mjuk snö. De ska gå stabilt utan att påverkas av andras skejtspår, isklumpar och ojämnheter i spåret. Äldre skateskidor var oftast mjukare än dagens skidor, men det finns skidor från 90-talet som fortfarande är fullt åkbara. Bara de senaste två åren har skateskidorna blivit ännu styvare än tidigare, så jag behöver inte alltid längre kolla på de skidor som rekommenderas för 30 kg tyngre åkare.

Ett par räcker långt. Som vanligt finns inte den optimala skateskidan för alla fören, uppför och utför, kurvor och i fartställning. Visst kan man köpa bra kvalitet och man får vad man betalar för – men man måste välja karaktär på de skidor man köper. Den goda nyheten är att skillnaderna mellan olika skidor mer handlar om vad skidorna är optimerade för – inte vad de ens fungerar för, som det är i klassiskt, när skidor kan bli svåra att få fart på om man går upp eller ner i vikt några kilo. Vi som mest åker för att det är roligt och för motion, vi klarar oss oftast med ett par i skate. Så snåla inte på skejtskidorna. Det är ett bra argument för att välja skate istället för klassiskt.

Skatepjäxorna är oftast lite dyrare än klassiska, men de håller oftast mycket längre. De längre stavarna i skate innebär att vill många prioritera lite lättare stavar med bra pendel.

Viktiga parametrar på Skate-skidor
– Kantgrepp/vridstyvhet. Helt avgörande för att man ska få fart. När skidan kantas och du som skidåkare trycker till skidan för att få fart framåt, då måste skidan hålla greppet i sidled. Många har sett bilderna från världscupen i skidskytte när det var så hård och isig snö så att några märken inte hade något kantgrepp alls. Kantgreppet har har alltså även att göra med skidans konstruktion kring kanterna, och inte bara vridstyvheten. Behovet av vridstyvhet i skidan är alltså beroende av hur hård eller mjuk snön är. Mjukare snö kräver inte så hård vridstyvhet, och skidan kan därför byggas mjukare, för att flyta bättre i lös snö och glida tryggt med plant belag mot snön.
– Glida lugnt och tryggt med plant belag mot snön. Vissa åkare glider mycket på skidan och använder all fart som byggs upp i frånskjut med fot och stav. Nästa steg kommer då inte förrän farten från föregående steg börjar avta. Det kan oftast röra sig om cirka 3-5 meter glidfas med plan skida mot snön innan skidan kantas för frånskjutet till nästa steg. Då är det viktigt att skidan glider utan att hoppa och styra i tidigare skatespår eller ojämnheter i spåret. Hårdare skidor blir lätt något nervösa i glidfasen.
– Skidans vikt. Ja – så klart. Lättare skidor är lite enklare att lyfta. Tyngre skidor går dock oftast lite tryggare i glidfasen. Men ärligt – vikt är inte den viktigaste parametern utan ”nice to have”.
– Respons. Tävlingsskidor reagerar ofta lite snabbare än billigare motions-skidor på fotens riktningsförändringar eller trycket ner i skidan/gunget när man står där och glider på en skida. Snabb respons kan också upplevas som att skidorna är lite nervösa för dig som är ny i skate.
– Riktningsförändring. Vissa skidor är byggda för att gå rakt fram. Andra skidor är byggda även för att även reagera bra på riktningsförändringar. Vissa skidor byggs föra att man ska kunna styra dem genom att bara vrida fötterna, särskilt i mjuk snö. Andra skateskidor kräver ett lätt minskat tryck mot snön genom att man gungar lite. Det är särskilt de främre tryckpunkternas kanter som då måste gungas lite för att lossa trycket mot snön så att skidan kan styras höger eller vänster. Olika åkare föredrar olika karaktär, och här skiljer sig även olika märken ganska mycket.
– Spannets hårdhet (höjd). Olika personer föredrar olika hårdhet på skidorna. Olika hårdhet är också olika optimalt i olika fören. Mjukare skidor glider oftast mindre nervöst i normala hastigheter, och de glider ofta lite snabbare i mjukare snö. Hårdare skidor har oftast bättre kantgrepp och de nyper mer sällan. Hårdhet och flex i spannet benämns på lite olika sätt, med ganska många parametrar där spannets höjd och längd vid olika viktbelastning är intressant. Exempel är FBW & HBW som mäter hur högt spannet är vid ”Full Body Weight” (när du står på en skida), respektive ”Half Body Weigt” (när du glider på två skidor).
– Spannets längd – Styrning och ”framåttryck”. Avståndet mellan tryckpunkterna fram och bak har betydelse för hur skidorna upplevs när de kantas och styrs. Nybörjare upplever ofta att det är svårt att åka på skidor med längre avstånd mellan tryckpunkterna. Tekniskt drivna åkare kan oftare uppskatta att justera trycket fram och bak under ett skate-steg. Ett längre avstånd mellan tryckpunkterna kan ge en tydlig respons, som kan användas för att skapa fart eller styra skidorna. Längre spann, alltså avstånd mellan tryckpunkterna, kan ibland motverka nypande och grävande krafter som gör skidorna långsamma.
– Tryckpunkternas längd – glid. Ja olika skidor glider olika bra. Skidor kan vara olika snabba i olika fören, och längden på tryckpunkterna är ofta det som har störst betydelse för dessa skillnader. Men – generellt glider bra skidor bra i nästan alla fören. Det ena eller andra belaget har mindre betydelse på tävlingsskidor. Det som är viktigare är att spannet inte har tryckpunkter mot snön som bromsar mer än nödvändigt. Två olika par som ser ut att vara lika hårda kan på detta sätt glida helt olika. Inom paret kan även skidorna skilja ganska mycket – ibland går den ena skidan fortare än den andra. Skidor med helt fel tryckpunkter nyper stenhårt i glidfasen av skatesteget.

Hårt nypande skateskidor
Vissa skateskidor, särskilt äldre modeller har ett spann som gör att allt tryck samlas på en punkt, samtidigt som spannet även i övrigt samverkar så att denna tryckpunkt gräver sig ner i snön. Om det är väldigt dåligt så är tryckpunkten ofta strax framför bindningen och lite längre fram om problemet är mindre. Tryckpunkten gör att skidan ”nyper” sig fast i snön, mitt i steget. Vid strävt kallföre ”knirkar skidan fast sig”. Detta märks tydligast i brantare uppförsbackar eftersom man det då är lätt hänt att lägga större vikt långt fram på foten. Kort och mjukt spann innebär därför ökad risk för nyp. Tack ock lov är hårt nypande skateskidor mycket ovanligare nu, men det förekommer fortfarande, särskilt bland de billigare modellerna.

Vid tryckpunkten slits glidvallan bort från belaget och belaget blir snabbt grått. Hårt nypande skidor blir ofta grå (luddigt belag) på tryckpunkten redan efter några kilometer. Få utrustningsproblem dödar skidglädjen som hårt nypande skateskidor. Du kan prova att montera bak bindningen cirka 2 cm, det kan göra stor skillnad. En person som väger mindre än dig kanske inte upplever problemet lika tydligt eller ibland inte alls. Det är inte alltid att bakmontering av bindningen räcker. Sådana skidor kan ändå användas, exempelvis när det kommit 2 cm snö och golfbanan är grön-vit.

Små-nyp är mycket vanligt – och i någon mån det normala
Ofta är det bara lite nyp, även på dyra tävlingsskidor, och det är helt enkelt bara detdär som gör skillnaden mellan ett topp-par och ett normal-par. Ofta kan de flesta motionärer inte känna skillnaden. Ibland är det bara en subtil skillnad även för de allra bästa åkarna, jämfört med världsstjänornas bästa par. Jag är ganska säker på att det är just detta med små-nyp som gör att skateskidorna har blivit hårdare och hårdare ända sedan skateskidor började tillverkas. Nyp är alltså ett tecken på att skidans spannprofil inte är optimal för glid i skatesteget. Små-nyp märks inte i glidtester, utan du måste känna det. En tydligt nypande skida kan vara snabb i ett glidtest där man står med halvvikt. Diskussionen om nypande skejtskidor kan lätt bli filosofisk, och man kan säga att nyp är 100% relativt, och att (nästan) alla skidor nyper lite, även topp-skidorna. Därför är detdär med nyp i allra högsta grad en bedömning, och i någon mån måste du acceptera att dina skidor kanske inte är lika bra som landslagets bästa par.

Om du köpt alltför tydligt nypande skidor till ordinarie pris
Min bedömning är att om du märker nypet direkt när du börjar åka, eller de första kilometrarna så bör du reklamera skidorna och handlaren bör byta skidorna direkt. Även om du märker det tydligt först efter några mil så borde du kunna få byta dem om du ger en beskrivning som stämmer med det som handlaren kan mäta sig fram till med en spannmätare. I gränsfallen rör det sig oftast bara om ett lite för mjukt par inom vad som måste anses vara acceptabelt, och då bör en seriös handlare erbjuda att du byter till ett lite hårdare par.

Handlar-Trix vid nypande skateskidor.
Ofta vill handlaren slipa eller valla, så att du återigen kan testa dem. Handlaren säger att de vill ”utesluta att det beror på dåligt preparerat belag”. Detdär är ett trick som du inte ska gå på. Nypet känns nästan alltid mycket mindre med nyvallade skidor, och då är det risk att du inte känner nypet de första kilometrarna. Det handlaren gör är att mycket kortsiktigt dölja problemet. Handlarens plan är att du ska komma tillbaka efter några kilometer och säga att skidorna glider bra. Några kilometer senare nyper skidorna lika mycket igen. Du måste därför direkt testa skidorna om de blivit vallade, och köra någon mil. Om det går en tid innan du återkommer igen, så kan handlaren hävda att det beror på att prepareringen av belaget är dålig – ditt fel. Men skidor som börjar nypa efter bara några kilometer är antingen felkonstruerade eller fel utplockade. Jag har hört talas om handlare som i det läget har rekommenderat kunder att köpa stenslipning och hotboxning. Skidorna kommer kanske funka hyffsat ytterligare några kilometer efter det, och sedan är det lika illa igen.

Så, har du fått nypande skidor i leveransen – Lämna tillbaka dem direkt. Det är inte ditt fel att tillverkaren misslyckats med tjockleken i olika lager av kolfiber, glasfiber, honeycomb eller skum under byggprocessen. Ge handlaren argument att skicka tillbaka skidorna till generalagent och tillverkare. Vissa handlare orkar inte eller saknar kunskapen att reklamera ett parti skidor, så det är vanligt att handlaren kränger dem på rean senare, eller till någon annan, det är vanligt bland de handlare som inte har mycket god kunskap.

Hur viktigt är det med exakt rätt skidor i skate?
Lugn – det går att skejta på det mesta. Nybörjare i klassiskt behöver ofta mycket mjuka skidor som senare blir på tok för mjuka – så är det inte i Skate. Det är inte heller som i klassiskt där en viktförändring ofta tvingar dig att byta skidor eftersom det inte går att få fäste eller för att vallan försvinner efter några kilometer. I skate är det är ofta bara optimeringen för det före du tänkt dig skidorna i som du tappar med förändrad vikt. Skidorna kan komma att passa ett annat före istället, eller fungera lite sämre, men inte sluta fungera helt. Så länge du har moderna skateskidor från senaste 10-15 åren så har det inte så stor betydelse vad du åker på som motionär. 10-15 kg fel spann är oftast inte hela världen.

Kolfiber eller glasfiber
Det snackas om kolfiber i skidorna. Kanske är främsta fördelen att kolfiberskidorna helt enkelt är lite lättare och därför enklare att hantera i steget. Jag känner skillnaden i spänst och de svarar bättre både i svikt och vid kantning. Kanske ger den extra spänsten lite extra fart eller så är det bara en upplevelse av fart. Personligen får jag en känsla av spänst och att steget är lätt med sådana skidor och då ökar skidglädjen för mig. Innan kolfibern slog igenom var det kolfiber bara i brättena på toppmodellerna. Då var skillnaderna mindre mot billigare modeller.

Det hävdas att skidorna av kolfiber blir stabilare. Jag tycker att det är en sanning som bara stämmer delvis. Kolfiber gör att skidan blir vridstyv och inte vrider sig – då greppar skidan bra i snön när man kantar och sätter tryck på den. En styv skida som greppar under tryck är det stabilaste man kan tänka sig. Ja, därför blir den stabilare.

Alla som åker både alpint och skimo (randonee/skitouring) vet dock vad lättare och spänstigare skidor innebär i nackdelar – de upplevs alltid lite mer ”fladdriga”, särskilt när man glider med plant belag mot ojämn snö. I alpina skidor läggs det ofta in tunga och ospänstiga material, träslag, ja till och med gummi – för att göra skidorna lugnare att åka på. Därför går ofta glasfiberskidorna lite tryggare i glidfasen – den enda fas där man faktiskt har stort behov av att skidan glider lugnt och tryggt över ojämnheter i snöbädden.

I brättena är skillnaderna mellan glasfiber och kolfiber större än mitt i skidan. Glasfiber är mjukare i böjningen både i sidled och längsled. Därför kommer skidor med glasfiber i brättena vara lättare att riktningsförändra – när du står på en skida och glider med plant belag mot snön. Den intermediate- åkare som börjat glida på plant belag mot snön, och ofta behöver justera utgångsvinkeln i steget har alltså lättare att göra det med glasfiber i brättena. Nackdelen är att de lätt förlorar grepp på hårt packad och omvandlad snö, isföre. Därför är rena glasfiberskidor oftast bara åkbara när snön är mjuk och skidornas kanter greppar lätt. Samtidigt är hårda tävlingsskidor i kolfiber ofta lite nervösa i glidfasen.

Därför är jag mycket tveksam till om det för många motionärer är värt att köpa dyra och hårda skidor. Många märker inte skillnaden i vikt, kantgrepp och spänst i ett blindtest. Jag har upplevt att ett par något tyngre och mindre spänstiga skidor med delvis glasfiber kan vara något lättare att balansera, glida på, särskilt om det är mjuk snö. Ja, glidfasen när du står på en skida och glider flera meter i varje steg, den kanske svåraste fasen i skatesteget, särskilt när det är hårt och ojämnt. Glasfiberskidorna känns lite lugnare att hantera när du står där och glider med plant belag mot snön. Jag rekommenderar därför ofta en något billigare modell med en mix av kolfiber och glasfiber till nybörjare. När du lärt dig att stå och glida på en skida i tiotals meter långa glidsteg, då är det dags att tjacka upp till (lättare och) mer responsiva skidor, och då är lite hårdare kolfiberskidor överlägsna.

Högt eller lågt spann
Det verkar finnas olika filosofi kring hur högt, hårt och hur spänstigt spannet ska vara. Det är svårt att leda någonting i bevisning som objektivt bättre eller sämre. Det handlar om personliga preferenser och kanske lite fysiska och teknikmässiga olikheter. De flesta märken bygger toppmodellerna med olika spannprofiler, för att passa i olika fören. Ofta skiljer det därför mer mellan olika sub-modeller inom ett märke än mellan olika märken. Vi som inte har sponsoravtal kan därför åka på flera märken och använda de skidor som passar bäst för mig just idag.

Lågt spann med mindre spänst
Några märken, med Madshus i täten har ofta lägre spann. Du ser det när du klämmer ihop skidorna belag mot belag. Då behövs inte riktigt så mycket tryck i början, längst ut i fingrarna. Den lägre höjden på spannet gör att det är lättare att greppa runt skida och bindning. Däremot är slutspannet lika hårt som på andra skateskidor, ja, dendär sista kraften som behövs för att helt klämma ihop skidorna. Det hårda slutspannet har utvecklats under 2000-talet och det motverkar nypande skidor och ger skidorna vridstyvhet så att de svarar bra vid kantning och frånskjut.

Fördelen med lägre spann är att skidorna snabbt börjar glida med störe andel av belaget mot snön, och att du snabbare hittar ett stabilt kantgrepp. Dessutom går det oftast tryggt, stabilt rakt fram när skidan ligger plant mot snön, även i hårda och ojämna skatebäddar. Även om de nya skidorna sällan nyper, och är mycket spänstigare än äldre skateskidor, så ger inte denna konstruktion samma känsla av fart i steget som skidor med högre och spänstigare spann. Det mjukare ”förstaspannet” gör att skidorna oftare inte gräver ner sig lika mycket i mjuk snö och blir då i teorin snabbare i mjuka förhållanden.

Personligen tycker jag att Madshus skateskidor ofta känns lite döda och livlösa, ja – lite tråkiga – men så kan jag ju inte skriva – så jag tar tillbaka det direkt. Låt oss kalla dem förutsägbara och trygga istället. Jag brukar tänka att Thomas Alsgaard var involverad i utvecklingen av Madshus skateskidor, eller, han var i varje fall deras toppåkare under utvecklingsarbetet när Madshus hittade sin karaktär på spannet. Hans skate-teknik bygger på lugna, och mycket disciplinerade rörelser där vikten flyttas med optimal timing. Han hade skidorna nära snön även mitt i steget, precis som en maraton-löpare bara lyfter fötterna någon cm över asfalten. Grymt energieffektivitet och en imponerande skidteknik. Alsgaard studsade oftast inte fram på skidorna, utan gled och flyttade tyngden över skidorna, till synes helt lugnt och metodiskt, med en imponerande fart och precision. En lång åkare som Alsgaard blir snabb med stora kliv. Med en sådan teknik är det en fördel med lågt spann så att skidorna kan hållas nära snön och snabbt komma i glid eller kantgrepp. Det är alltid en fördel att skidorna glider stabilt mot underlaget. Alsgaard hade troligen varit långsammare med ett par moderna Salomon.

Högre spann med mer spänst
Andra märken, med Salomon och Ross som tydligaste märken har ofta denna profil – ett lite högre och spänstigare spann hela vägen. Det krävs mer kraft redan från början när man ska trycka ihop skidorna, belag mot belag. Det är lite svårare att nå runt skida och bindning med fingrarna, särskilt om man har små händer. Slutspannet är oftast likvärdigt med andra skidor som har lägre spann-profil.

Fördelen med detta sätt att konstruera spannet är att skidan upplevs som snabbare i steget och att spänsten i skidan kan användas för att öka trycket i steget. Upplevelsen blir att skidan är snabbare, kvickare och spänstigare. Jag tycker att det blir roligare att skejta med denna typ av skidor, eftersom jag känner mig lite piggare i steget. Nackdelen är att kantgreppet kan dröja en millisekund, innan hela kanten ligger an mot snön när jag kantar och trycker ifrån. Man måste liksom känna sig fram en millisekund innan man trycker ifrån hårt med foten. När väl greppet är hittat, är det samma kantgrepp. Skidan går lite mer nervöst rakt fram på plant belag, särskilt när det är hårt och ojämnt. Dessa skidor med hårt förstaspann kan ibland ha en tendens att gräva ner sig lite mer i lösa förhållanden, men jag har inte upplevt det med mina Salomon. Den stora fördelen märks mest uppför, de upplevs lite snabbare i glidsteget – De upplevs som motsatsen till nypande skidor – liksom ökar farten mitt i steget. I frånskjutet får man ett skönt tryck, både uppför och i högre fart utför och på platt terräng. Skidorna hjälper liksom till lite extra när man bombar på med 2ans växel i uppförsbackarna eller har rätt stäm i en kurva eller fartökning i treans och fyrans växel.

Salomons åkare är ofta den spänstigare typen. Jessica Diggins är kanske tydligast – hon studsar uppför backarna och jag är säker på att hon hade varit långsammare med ett par Madshus. Även Salomon-åkarna Jens Burman och norrmännen Röthe och Krogh åker mer spänstigt. Atomics Krueger är ett annat tydligt exempel.

Jag tror att skidorna påverkar skidåkaren och skidåkaren väljer inte bara skidor beroende på hur bra sponsoravtalet är, utan av den respons de får från skidorna. Det gäller även oss motionärer.

Fischer
Man kan inte prata skateskidor utan att nämna Fischer. De har dominerat skate sedan 80-talet och visst är de fortfarande med i matchen, kanske fortfarande bäst, men det är jämnt skägg numera och skillnaderna överbryggas mer än väl av personliga preferenser. Senaste åren har konkurrenterna kommit ikapp och kanske förbi? Under 30 år var det Fischers skateskidor som var den helt dominerande anledningen till att nästan alla toppåkare valde kontrakt med Fischer om chansen fanns. Ja, trots att många toppåkare trivdes lite bättre på andra märkens klassiska skidor. Så var det för mig även om jag inte var toppåkare. B-kontraktet styrde mig ändå till att åka Fischer även på klassiskt, trots att jag hellre hade åkt klassiskt med de finska skidorna Karhu eller Peltonen på den tiden. Så – om du väljer att köpa begagnade skateskidor som är äldre än från ca 2010 – håll dig till Fischer. Fischer ligger numera mellan Salomon och Madshus i spannhöjd. Plus-skidorna ligger närmare Salomon och kallföres-skidorna påminner lite mer om Madshus.

Det som fortfarande kännetecknar Fischer är att de går rakt och stabilt. Det är alltid bra att skateskidor går stabilt och att de går rakt är bra. Nackdelen är att de blir svårare att svänga under glidfasen. Det innebär att du måste sätta utgångsvinkeln helt rätt direkt, och det kan vara svårt. Jag gillar personligen att kunna styra skidan under glidfasen. Känner mig därför mindre fri i åkningen med Fischer. Jag vill ha möjligheten att finjustera åkningen beroende på den exakta utgångsvinkeln i varje steg. Därför accepterar jag hellre att skidorna kan kännas lite nervösa och ostyrliga i delar av glidfasen, för att kunna styra skidan mer. Men det är min egen personliga preferens.

Den dominerande marknads-ställningen under så många år har gjort att Fischer höjt priset. Numera finns det dock ingen anledning att betala mer för Fischer – Om du inte är den åkartyp som verkligen uppskattar skidor som hela tiden går spikrakt framåt, då är Fischer ditt märke. Ja, många gillar fortfarande Fischer just därför!

Andra Märken
Ross har kommit starkt senaste 10 åren. Jag har inte testat Ross tillräckligt mycket, men de som gjort det är nästan alltid mycket nöjda. Även Ross skateskidor går spikrakt framåt precis som Fischer, men ofta med högre spannprofil.

Ross är lite speciella med sitt spann. Det är lika mycket tryck fram och bak, till skillnad mot de andra, som har mer tryck och längre tryckpunkter bak. Det innebär att Ross känns lite annorlunda att åka på än de andra märkena.

Atomic har samma ägare som Salomon, men egen utveckling. Det utbyts nog en hel del tankar mellan teamen, för skidorna liknar ändå Salomon, dock är Salomon mer tydliga i karaktären och Atomic upplevs ofta som stabilare/tryggare eller tråkigare än Salomon. Atomics spann ligger ofta lite annorlunda centrerat än Salomon och skidans kantprofil är annorlunda. Syftet är att göra skidor som är trygga att hantera, och snabba i glidet. Det är troligt att jag vore lite snabbare på Atomic, men att jag upplever att det går långsammare och kanske inte riktigt lika kul, något mindre responsiva än Salomon.

Många sporthandlare vägrade länge att sälja Peltonen skate, men sedan cirka 2015 har Peltonen kommit starkt och allt fler toppåkare väljer Peltonen, även inom skidorientering och skidskytte, och de skejtar bara. Bra skidor.

Bindningarnas placering
….är viktig i skate. Lika viktig som i klassiskt. Om du inte är nöjd med ett par skateskidor kan du prova att flytta bindningen – kanske är det ett guldpar med annan bindningsplacering.

Bindningen längre fram.
Skidorna blir lättare att styra. De nyper lättare. Kroppshållningen blir lätt lite mer framåtlutad, vilket är bra för vissa, men dåligt för vissa.

Bindningen längre bak.
Med bindningen monterad längre bak så blir spannet hårdare, glidet med tryck på tå går lättare, men styrningen av skidan blir ofta lite svårare. I steget kan du behöva lyfta upp spetsarna om skidan är mycket bakmonterad. Din möjlighet att styra skidan när du står och glider i skatesteget minskar, och du tvingas att stå lite längre bak på hälarna, för att liksom lyfta upp främre brättet så att skidan kan styras.

Om du går upp i vikt, kan du flytta bak bindningen och flytta fram den om du går ner i vikt, precis som i klassiskt. Men, borra inte nya hål om skidorna fungerar bra.

Äldre skidor är ofta monterade med bindningen något längre fram än dagens skidor. Därför kan du ofta vinna fart genom att flytta bindningen ca 1-2 cm bakåt på gamla skateskidor. Dagens skateteknik innebär att vi oftare står mer centrerat på skidorna än vad många gjorde under 90-talet. Då stod iallafall jag mer på tå och framfot när jag skejtade. Därför kan vi numera åka på skidor med bindningen monterad lite längre bak, utan att skidspetsarna dyker ner i snömodden. 

Spannets placering i skidan.
Beroende på hur spannet placeras på skidan i förhållande till jämnviktspunkten och bindningens placering kan man få olika känsla i skidan. Det är som när man flyttar bindningen fram och bak. Skidor med spannet längre fram får mer bärighet framför bindningen, blir livligare, mer responsiva, kan få lite bättre glid i steget, men samtidigt kan de upplevas lite nervösa i vissa fören. Med spannet längre bak i förhållande till balanspunkt och bindning, blir skidan lättare att styra och hantera i snön, lättare att lyfta in i steget och därmed upplevs stabilare. Nackdelen är att de ibland upplevs lite mindre livliga, eller döda. Det är såhär skillnaden mellan Amersports märken Salomon och Atomics skateskidor ofta beskrivs av andra som jag pratar med och när jag läser beskrivningar. Atomic har spannet lite längre bak än Salomon, och blir därför lite stabilare och lättare att kliva in med. Salomon blir mer responsiva, har större bärighet i steget, men kan upplevas lite nervösa. Jag har inte åkt tillräckligt mycket på Atomic Skate, så jag kan inte bekräfta eller dementera skillnaderna mellan märkena.

Summa Summarum

Skidorna är olika. Vad är bäst för dig? De snabbaste skidorna? – Inte alltid… De du kan hantera (ja, så är det alltid….)! De mest stabila? De som kan styras lättare, eller de som går rakt fram? De som är mest responsiva? Vad uppskattar du när du skejtar?

Själv gillar jag skidor som svarar och är responsiva, och får mig att känna mig lite spänstigare än vad jag egentligen är. Jag hade helt klart tjänat på ett par stabilare och tryggare skidor i vissa fören, men tror ändå att jag oftast blir snabbare med det par jag har roligast på. Hur som helst – nu när jag så sällan tävlar, och om jag gör det – aldrig på allvar – åker jag på de skidor som är roligast att åka på – inte nödvändigtvis de jag skulle göra bästa tid på 10 k med.

Om du inte vet vad du vill ha eller inte vill nörda in på olika modeller – köp det mest prisvärda paret som grovt sett verkar passa din vikt. Du kommer bli nöjd. Du kommer slippa fästvalla. Du kommer få högre puls och bättre motion med skate. 

Du kommer bli glad – För det är så himla roligt att skejta!